Arvsrätt, hur fungerar det?

Arvsrätten är den lag som bestämmer hur och vilka som får ärva sedan en person gått bort. Ärvdabalken reglerar rätten till arv, men även äktenskapsbalken och sambolagen såväl som lagar kring bodelning kan påverka.

I första hand ärver bröstarvingarna, som är den avlidnes barn och barnbarn. Saknas dessa så ärver den avlidnes föräldrar, syskon, eller syskonens barn. Finnsarv stockholm jurist advokat Arvsrätt inte heller någon av dessa ärver istället den avlidnas far- eller morföräldrar och deras barn. Kusiner saknar dock arvsrätt.

Förr fanns arvsskatt och gåvoskatt, men de togs bort 2005, så nu behåller arvstagarna hela arvet. Innan arvet delas ut görs en bouppteckning där man nedtecknar den avlidnas skulder och tillgångar. Bouppteckningen skall vara klar tre månader efter dödsfallet. Då en förälder dör och lämnar efter sig barn under 18 år samt make utser överförmyndaren en god man som representerar barnet under bland annat bouppteckningen.

Arv

Arvtagare till en avliden individ blir delägare i dödsboet och förvaltar detta tillsammans. Arvtagare är de arvingar som enligt arvsrätten ska ärva, och de som lagts till i testamentet. Ifall den avlidne var gift och giftorättsgods förekom så måste en bodelning genomföras innan man delar upp tillgångarna. En sambo kan också begära bodelning.

När detta är klart kan arvskiftet genomföras, det innebär att man kan dela upp arvet mellan arvtagarna.

I de fall då den avlidna lämnar efter sig en make ärver denne före deras gemensamma barn. Maken har sedan fritt förfogande över denna del av arvet och kan göra vad som helst med det under sin livstid, till och med skänka bort eller använda upp det, dock inte styra vem som ska få det genom testamente. Särkullsbarn, barn som inte är barn till den efterlevande maken, får ut sitt arv med en gång om de så önskar, de behöver aldrig vänta tills den efterlevande maken gått bort innan de får sin del av arvet. De kan dock välja att vänta med att ta ut arvet och har då rätt att få efterarv sedan den efterlevande maken gått bort, och det går då till likadant som för gemensamma barn.

Om den avlidne inte var gift delas arvet helt enkelt lika mellan bröstarvingar om sådana finns, annars följer man ordningen på vilka som får ärva (ordningen regleras av arvsrätten): föräldrar, syskon, syskonbarn och så vidare. Hittar man ingen arvinge går arvet till Allmänna arvsfonden.

Genom testamente kan man styra vilka som får ärva när man gått bort, men man kan bara styra hälften. Var och en av de som enligt arvsrätten ska få ärva har rätt till hälften av sin arvslott, det vill säga det de skulle få ifall inget testamente fanns.